Naturturismföretagen

Nature's Best Miljöplan manual

Varför fokus på miljöarbetet ?

Det finns flera skäl för varje naturturismföretagare att miljöanpassa verksamheten, här är några exempel;
 

Miljöarbete signalerar högre kvalitet. Undersökningar visar att många är villiga att betala något mer för miljömärkt turism. Gästernas främsta motiv är emellertid inte längtan efter en snålspolande toalett, utan förväntningen att en miljömedveten företagare också har bra koll på kvalitet och säkerhet.

Miljöarbete och ekonomi. Miljö och ekonomi hänger ofta samman. Ny teknik är många gånger resurs- och energisnålare, och kan på sikt spara tusenlappar.

Miljöarbete höjer kvaliteten på upplevelserna. En elmotor på båten och alkylatbensin i tanken är exempel på två miljöinvesteringar som ger tystare och minskade utsläpp. Förbättringar som inte bara minskar miljöpåverkan, utan också ger gästen en trevligare naturupplevelse.

Miljöarbetet förbättrar arbetsmiljön. Effektivare och tystare motorer, mindre skadligt bränsle förbättrar inte bara gästens upplevelse, utan förbättrar även arbetsmiljön för företagets personal blir bättre.

 
… och framför allt för att verka för en bättre värld och inte förstöra för kommande generationer!

 

Så börjar du arbetet med företagets miljöplan

En genomtänkt plan är nyckeln till ett framgångsrikt miljöarbete, som både ger miljövinster, marknadsföringsfördelar och bättre kvalitet för besökarna.

En bra miljöplan går bra att göra själv vid köksbordet. Utveckla den gärna tillsammans med några av företagets medarbetare. Finns det tillgång till en utomstående expert/miljökonsult blir resultatet ofta bättre, men prislappen också dyrare. Undersök om det finns något regionalt projekt, där små och medelstora turismföretagare tillsammans utvecklar sitt miljöarbete.

Grunden för allt organiserat miljöarbete är att kartlägga företagets största miljöpåverkan och utifrån sina egna förutsättningar ta fram en åtgärdsplan.
Inför ansökan till Nature’s Best förslår vi att ni funderar över följande frågor:

1.    Hur ser företagets miljöpåverkan ut och vilka är de största problemen?
2.    Vad ser gästerna av detta och vad upplever gästerna som miljöproblem?
3.    Finns det särskilda symbolfrågor som kanske ska åtgärdas i första hand?
4.    Vilka miljöproblem kan företaget åtgärda på kort sikt och till vilket pris?
5.    Vad kan vänta och åtgärdas på längre sikt, och hur stor är den ungefärliga prislappen?
6.    Finns det miljöproblem som med fördel åtgärdas tillsammans med andra?
7.    Vilket är företagets nätverk i form av exempelvis lokala miljövänner och tekniska experter?

Resultatet blir en lista över företagets miljöpåverkan och utifrån företagets verksamhet, ekonomi, miljövinster, gästernas perspektiv och andra faktorer utformas en åtgärdsplan på kort respektive lång sikt med ansvarig och en kostnadsuppskattning.
Hur man prioriterar skiljer sig mellan olika företag. Det avgörande är att miljö- och åtgärdsplanen genomsyras av realism och att de föreslagna åtgärderna genomförs i praktiken.

Om ert företag redan har en egen miljöplan kan ni stämma av den mot vår mall, så att all väsentlig information finns med. Komplettera om så behövs.


Notera att miljöplanen ska omfatta hela företagets verksamhet.

1. Resan till destinationen

Resan till upplevelsen står ofta för den största klimatpåverkan genom utsläpp av avgaser och förbränning av ändliga oljetillgångar. Å andra sidan bestäms resväg och färdmedel nästan alltid av den besökande gästen, men här har företaget möjlighet att påverka genom att visa på hållbarare alternativ.


I miljöplanen ska varje företag kartlägga varifrån och hur gästerna reser. På så vis får vi svar på om gästernas egna resor utgör en väsentlig miljöbelastning eller inte

Frågor som besvaras i miljöplanen är:

  • Varifrån kommer våra gäster?
  • Hur tar de sig hit idag?
  • Hur kan de resa kollektivt till oss?

 

Efter kartläggningen lägger företaget upp en åtgärdsplan som beskriver problemet, vilken typ av åtgärd företaget kommer att genomföra, eventuell kostnad för åtgärden, när åtgärden skall genomföras samt vem som är ansvarig för att den genomförs.

Råd:

På nätet finns olika sajter med verktyg för att beräkna resandets klimatpåverkan, dessa kan vara ett bra verktyg för att skaffa sig en uppfattning dina gästers klimatpåverkan. https://klimatsmartsemester.se/ är ett exempel på en sådan sajt.

Undersök vilka kollektiva färdmedel som finns, och undersöka hur fler gäster kan motiveras att ta tåg, buss eller samköra.
Sista sträckan mellan närmaste järnvägs- och busstation är ofta en flaskhals där ekoturismföretagaren bör ha extra god koll på möjliga alternativ

2. Företagets olika transporter

Transporterna på resmålet är vanligtvis korta. Å andra sidan sker de ofta i känslig miljö där buller och avgaser kan ställa till skada. Dessutom ingår de i företagets verksamhet, och är företagets ansvar.

Miljöpåverkan från företaget beror på vilka transportmedel som används och hur mycket. Redovisa därför vilken utrustning som används, om den är egen eller inhyrd och hur mycket den används på årsbasis.

Frågor som besvaras i miljöplanen är:

  • Vilka olika transportmedel används för persontransporter på resmålet?
  • Hur långt/mycket transporteras gästerna?
  • Hur sker övriga transporter av mat, utrustning och annat?
  • Hur omfattande är dessa transporter?
  • Hur kan miljöpåverkan från företagets alla transporter minskas?

Efter kartläggningen lägger företaget upp en åtgärdsplan som beskriver problemet, vilken typ av åtgärd företaget kommer att genomföra, eventuell kostnad för åtgärden, när åtgärden skall genomföras samt vem som är ansvarig för att den genomförs.

Råd:
Miljöanpassa gärna företagets transporter efter följande tumregler;

 

  • Satsa på miljöbränsle när transporterna är få och korta, och nyinvestering inte står på dagordningen.
  • Prioritera gemensamma lösningar (farmartank eller försäljning via bensinstation) så att miljöbränsle kan användas av fler i trakten.
  • Fundera över om transporttjänsterna kan hyras in från någon större aktör med miljöanpassade fordon.
  • Vid nyinvesteringar väljs maskiner med miljövänligare teknik, undersök och överväg maskiner med elektrisk drivlina.
  • Glöm inte det förebyggande underhållet och följ serviceplaner. Det spar både pengar och miljön.
  • Anpassa alltid lösningarna efter det egna företagets verksamhet och de lokala förutsättningarna.

3. Bo och sova över

För större turiststationer och konferensanläggningar är uppvärmning och avlopp nyckelfrågor. På ett vanligt svenskt hotell står ofta uppvärmningen för mer än halva energiförbrukningen.

För företag med övernattning i tält under sommarhalvåret är däremot uppvärmningskostnaderna noll. I vissa fall kompliceras bilden av att företagaren köper logitjänsten från en underleverantör, och därmed inte själv styr över investeringar och miljöarbete. Många medvetna gäster förväntar sig dock en hög miljöprofil på boendet. Observera att det finns gott om symbolfrågor som exempelvis vanliga glödlampor, avlopp och oljeeldade pannor, som besökande gäster kan ha åsikter om.

Frågor som besvaras i miljöplanen är:

  • Hur övernattar merparten av våra gäster?
  • Om uppvärmning finns, vilka energislag används och kan förbrukningen minskas?
  • Hur stor är övrig energiförbrukning och kan den minskas?
  • Vilken avloppsrening används idag och kan det förbättras?
  • Kan något göras för att få renare avloppsvatten redan vid källan?
  • Är vattenförbrukning ett problem?

 

Efter kartläggningen lägger företaget upp en åtgärdsplan som beskriver problemet, vilken typ av åtgärd företaget kommer att genomföra, eventuell kostnad för åtgärden, när åtgärden skall genomföras samt vem som är ansvarig för att den genomförs.

Råd:
Fundera gärna kring följande allmänna miljötips;

 

  • Fasa ut gammal uppvärmningsteknik, som oljeeldning och direktverkande el. Det ger omedelbara miljövinster och ofta bättre ekonomi på några års sikt.
  • Satsa på förnyelsebara och lokala energikällor, som exempelvis ved, biomassa, solfångare, berg- & jordvärme, och lokal vindkraft. Här har ekoturism i glesbygd ett speciellt ansvar att hitta bra lösningar.
  • Se över byggnadernas isolering och då främst tak, golv, fönster, dörrar och ventilation. Utveckla genomtänkta rutiner för vädring/ventilation. Däremot är det mer tveksamt om tilläggsisoleringens miljövinster uppväger fula ingrepp i äldre byggnader.
  • Tänk på helheten och besökarnas möjlighet att uppleva traktens natur- och kulturvärde. Förstör inte ett fint landskap med konfliktskapande vindkraftverk. Fördärva inte en värdefull kulturbyggnad med oestetiska solfångarpaneler. Som så ofta handlar ekoturism om att vaska fram de bästa kompromisserna mellan olika alternativ, och alltid med besökarens möjlighet till bra upplevelser som mål.
  • Gynna miljömärkta logialternativ som Svanen och Gröna Nyckeln och diskutera aktivt konkreta miljöförbättringar med traktens övernattningsalternativ.
  • Kontrollera att avloppslösningar följer gällande regler.
  • Undersök om avloppsproblemen kan lösas redan vid källan. Urinseparering, torrdass och en genomtänkt användning av diskmedel och schampo ger avloppsvatten med mycket liten miljöpåverkan.

4. Laga mat och äta

Liksom boendet är maten något som direkt berör gästen. Även här finns det gott om laddade symbolfrågor som exempelvis, val av råvaror och användning av engångsmaterial.

Frågor som besvaras i miljöplanen är:

  • Vad händer med företagets avfall?
  • På vilket sätt kan avfallet minimeras?
  • Vilken energi och hur mycket används för att hantera och laga mat?
  • Hur ser eventuell utrustning ut för kyl- och frysförvaring?
  • Används några miljöfarliga köldmedier?
  • Hur omhändertas miljöfarligt avfall?

Efter kartläggningen lägger företaget upp en åtgärdsplan som beskriver problemet, vilken typ av åtgärd företaget kommer att genomföra, eventuell kostnad för åtgärden, när åtgärden skall genomföras samt vem som är ansvarig för att den genomförs.

Råd:
När maten lagas ute i skogen ska avfallsfrågan lösas smidigt och disken ske med liten miljöpåverkan. Några tips kan vara att;

  • Satsa på enkel källsortering i fält. En påse eller annat kärl för äckligt avfall och en annan för hyfsat rena sopor. Gör sedan en ordentlig källsortering efter turen.
  • Beroende på plats, säsong, besökstryck och andra omständigheter kan ibland snabbt förmultnande matrester direktkomposteras på plats. Gräv ett lämpligt hål, på samma sätt som för mänsklig avföring, men tänk på att avståndet ska vara 50 meter från sjöar och vattendrag.
  • Diska med nedbrytningsbara diskmedel och i medtagen spann/balja. Håll ordentligt avstånd, gärna 50 meter till närmaste vattendrag. På så vis begränsas läckage av näringsämnen.

 

I ett större restaurangkök är verkligheten en annan. Här måste företagaren i stället tänka på följande;

 

  • Kompostera mesta möjliga. Vanligtvis kan mellan 50 och 75 procent av avfallet från storhushåll och restauranger komposteras. Tänk på att större komposter ska ha tillstånd från kommunen.
  • Sortera allt annat avfall i minst de fraktioner som kommunen hämtar.
  • Skilj ut miljöfarligt avfall.
  • Kontrollera kökets utrustning, dess energiförbrukning och fasa ut farliga kylmedel som freoner.
  • Köp in råvaror och förbrukningsmaterial i storpack, refill-lösningar och använd andra metoder för att minska avfallsmängden redan vid källan.

5. Förbrukningsartiklar och utrustning

När förbrukningsartiklar och utrustning köps in bör man undersöka vilka miljömärkta alternativ som finns, beakta livslängden och ta reda på vad som händer efter användningen.

Frågor som besvaras i miljöplanen är:

  • Vilka vanliga förbrukningsartiklar köps in?
  • Finns det miljömärkta/klimatsmarta alternativ?
  • Kan förbrukningen minskas?
  • Finns det miljöfarliga/CO 2 genererande ämnen/komponenter i företagets utrustning?

Efter kartläggningen lägger företaget upp en åtgärdsplan som beskriver problemet, vilken typ av åtgärd företaget kommer att genomföra, eventuell kostnad för åtgärden, när åtgärden skall genomföras samt vem som är ansvarig för att den genomförs.

Råd:
Tänk på att;

 

  • Välja miljömärkta alternativ av förbrukningsartiklar som hushållspapper, tvål och servetter.
  • Kontrollera att konsumtionen av de viktigaste förbrukningsartiklarna inte är för hög.
  • Köpa kvalitet, eftersom det ger lång livslängd och vanligtvis mindre miljöbelastning.
  • Satsa på förebyggande service och underhåll, eftersom både verksamheten fungerar bättre och sakerna håller längre.
  • Kontrollera att inga miljöfarliga ämnen eller komponenter ingår i företagets utrustning.

6. Kemikalier och bränslen

Ekoturismföretagare är sällan storanvändare av kemikalier. De flesta använder några få produkter, och de som har motortransporter hanterar ofta olika sorters bränslen.

Ekoturismföretag tar ansvar för att minimera användningen av kemikalier och säkerställer att det som används är det bästa ur miljösynpunkt

Frågor som besvaras i miljöplanen är:

  • Vilka miljöfarliga/farliga kemikalier används och hur mycket?
  • Finns det miljöanpassade klimatsmarta alternativ?
  • Hur förvaras och transporteras dessa kemikalier?
  • Var lämnas miljöfarligt avfall/kemikalier in någonstans?

 

Efter kartläggningen lägger företaget upp en åtgärdsplan som beskriver problemet, vilken typ av åtgärd företaget kommer att genomföra, eventuell kostnad för åtgärden, när åtgärden skall genomföras samt vem som är ansvarig för att den genomförs.

Råd:
Här är det viktigt att ha koll på;

  • Vad som används, hur mycket och framför allt om det finns bättre alternativ ur miljösynpunkt
  • Om befintliga produkter kan fasas ut med miljömärkta alternativ.
  • Att bränsle och brandfarliga kemikalier förvaras och transporteras på rätt sätt.

7. Informera, använd och ställ krav på gästen

Ett effektivt miljöarbete kräver ofta gästens aktiva deltagande, vilket i sin tur kräver att gästen informeras om företagets miljöarbete.

Samtidigt är gästerna en resurs som kan användas för att företagaren ska bli ännu bättre i sitt miljöarbete. I en tjänstesektor och servicebransch som turism, är det avgörande att se problematiken ur besökarens perspektiv.

Det är lätt att bli hemmablind, och det är inte säkert att gästerna prioriterar på samma vis som företaget. Finslipa därför miljöplanen mot några specialinbjudna miljökritiska gäster (exempelvis några medlemmar i Naturskyddsföreningen) och be dem tycka till om företagets miljöarbete.

Frågor som besvaras i miljöplanen är:

  • Hur informeras besökande gäster om företagets miljö- och klimatarbete?
  • Har miljöplanen stämts av mot några gäster?

 

Efter kartläggningen lägger företaget upp en åtgärdsplan som beskriver problemet, vilken typ av åtgärd företaget kommer att genomföra, eventuell kostnad för åtgärden, när åtgärden skall genomföras samt vem som är ansvarig för att den genomförs.

Råd:
Tänk gärna på följande;

  • Se till att gästerna informeras om företagets miljöarbete, och anpassa informationen efter besökarnas intresse. Alla bör upplysas om det väsentligaste på några få rader, medan journalister och miljöintresserade personer ska kunna ges utförligare information.
  • Ta fram tydlig och enkel information kring de moment som kräver gästens aktiva medverkan. Exempelvis källsortering av eget avfall.
  • Fundera på hur företagets miljöpåverkan ser ut ur en gästs perspektiv.
  • Ta reda på vilken miljöpåverkan som besökarna kan tänkas ha synpunkter på.

8. Marknadsföring och adminstration

Turism går bra att sälja digitalt. Det ger dessutom kortare produktionstider, underlättar uppdateringar och spar skog.

Som ansvarstagande företagare har ni möjlighet att via era marknadsföringskanaler inspirera och uppmuntra gäster, andra företag och samarbetspartners att agera på ett mer hållbart sätt.

Frågor som besvaras i miljöplanen är:

  • Vilken påverkan har marknadsföringen på miljö och klimat? Uppmuntras gäster och partners att bli mer miljö- och klimatvänligare? Klimatkompenserar ni?
  • Går det att klimat- och miljöanpassa administrationen mer?

Efter kartläggningen lägger företaget upp en åtgärdsplan som beskriver problemet, vilken typ av åtgärd företaget kommer att genomföra, eventuell kostnad för åtgärden, när åtgärden skall genomföras samt vem som är ansvarig för att den genomförs.

Råd:
Miljöanpassning av administration och marknadsföring ger ofta små miljövinster men de är relativt lätta att genomföra och symboliskt viktiga.

logotyp logotyp logotyp

Möjligheten att klimatkompensera är en bra åtgärd när övriga miljö- och klimatåtgärder är gjorda. Det kan Nature’s Best företag göra själv och/eller rekommendera sina gäster. När klimatkompensering görs är det noga med att välja klimatkompensation som även tar hänsyn till lokalbefolkning, kultur och biologisk mångfald. Vår rekommendation är att i möjligaste mån investera i lokala projekt. Plan Vivo och Gold Standard kvalitetssäkrar olika klimatkompensationsinitiativ. Följ deras råd.

Fortsatt miljöarbete med Naturturismföretagen

En kvalitetsmärkning enligt  Nature’s Best är ingen slutpunkt. Snarare är det ett delmål på vägen, eller kanske för en del mindre företagare en första genomtänkt utgångspunkt.

Inom Nature’s Best förutsätter vi att de godkända företagen kontinuerligt fortsätter sitt miljöarbete genom att genomföra föreslagna miljöåtgärder.

Dessutom innebär märkningen att antalet kritiska ögon ökar. Utgå ifrån att märkningen ökar andelen miljömedvetna besökare, intresserade och kritiska journalister och kan göra kommunala myndigheter extra vaksamma.

Det är en konsekvens av att vi sticker ut hakan, och i grunden välkomnar vi denna granskning. Det är en del av vårt kontrollsystem.

En värdefull resurs och partner i ert fortsatta miljöarbete är Naturturismföretagen. 

Vårt nyhetsbrev, medlemsbrev och webbplats är användbara kanaler för den som vill veta mer.


Genom dessa kanaler kommer vi lyfta fram goda exempel, ge värdefulla tips och stärka nätverket mellan kvalitetsmärkta företag.