Naturturismföretagen

Manual Nature's Best Resmålsanalys

Varför en Resmålsanalys?
En väl genomförd resmålsanalys ger naturturismföretagaren en bra överblick över destinationens natur- och kulturvärden. Tillsammans med en beskrivning av den egna verksamheten, traktens resurspersoner och övrig användning kan analysen sedan användas för att utveckla nyttjandet av traktens fauna, flora, olika biotoper och värdefulla kulturarv för kvalitetssäkrad ekoturism. Vi kan jämföra resmålsanalysen med exempelvis skötselplaner för naturreservat eller skogsbruksplaner. Dessa planer ger verksamheten struktur och underlättar en resurseffektivare och klokare skötsel av området.

Vad är en Resmålsanalys bra för?

En bra resmålsanalys kan användas på många sätt, och här följer några exempel;
• Redan existerande upplevelser kan förbättras genom att man försäkrar sig om att områdets natur- och kulturvärden verkligen nyttjas optimalt i olika reseprodukter.
• Turer kan säsongs anpassas efter traktens djurliv och olika störningar på så vis minimeras. För de första ridturerna på våren används exempelvis andra vägval, jämfört med senare under sommaren.
• Nya och attraktivare upplevelser kan utvecklas utifrån resmålsanalysens lista över traktens sevärdheter.
• Internutbildningar för bland annat nyanställda förenklas.
• Resmålsanalysen underlättar kommunikationen med olika myndigheter och andra av destinationens aktörer.
• Det blir lättare att upptäcka hot som överutnyttjande av vissa platser och störningar av djurlivet.
• Med en bra resmålsanalys kan företaget också tipsa sina gäster om attraktioner som kan besökas när gästen ändå är på plats, vilket ger besöket mervärde, nöjdare gäster och en attraktivare destination.
• Till sist är resmålsanalysens lista över områdets natur- och kulturvärden ett utmärkt verktyg för att utveckla konkreta bidrag till aktivt natur- och/eller kulturskydd.

Lennart Pittja, Sapmi Nature Camp, berättar om vikten av att göra en analys över sitt resmål.

Hur görs en Resmålsanalys?
Resmålsanalysen ska besvara ett antal nyckelfrågor kring områdets natur- och kulturvärden, den egna verksamheten, andra aktörers aktiviteter och åtgärder för att minimera slitage och störningar. Dokumentet ska beskriva följande:
• Företagets egen verksamhet
• Markägare som berörs av verksamheten
• Natur och kulturvärdena inom det aktuella området
• Övrigt nyttjande av området
• Företagets lokala nätverk
• Externa störningar och slitage
• Störningar och slitage som kan uppkomma till följd av företagets verksamhet

Så här jobbar du med din Resmålsanalys?
Gör så här:
1. I Nature’s Best portalen finns en mall för att skapa din resmålsanalys under avsnittet resmålsanalys
2. Fyll i mallen med den information som efterfrågas. Tips och förklaringar finns på följande sidor. Ni kan kopiera och klistra in fler rader under varje rubrik om ni har mer ni vill redovisa.
3. Parallelt med mallen Resmålsanalys arbetar du även med kartunderlag, använd gärna Google mymaps (kräver att du har ett Google konto, men är gratis) för att skapa en bra övergripande bild av verksamheten.
4. Fyll i på kartan koden (t.ex. A1) från punkterna 3; 5; 6; 7; 8; 9.

Vi kan jämföra resmålsanalysen med exempelvis skötselplaner för naturreservat eller skogsbruksplaner. Dessa planer ger verksamheten struktur och underlättar en resurseffektivare och klokare skötsel av området

Avgränsa det geografiska utsnittet
Arbetet inleds med att man begränsar det geografiska område som resmålsanalysen ska omfatta. Det görs utifrån de upplevelser man erbjuder. Det ska med andra ord finnas en resmålsanalys för det geografiska område inom vilket företagets gäster rör sig i. Beroende på flera faktorer som typ av upplevelse, säsong och grad av påverkan varierar resmålsanalysens geografiska utsnitt, liksom hur mycket detaljer som ska presenteras. Fokusera på områden med känsliga biotoper och/eller där det egna slitaget är störst.

Här är några exempel på hur typ av upplevelser och säsong styr arbetet med resmålsanalysen;
• För långfärdsskridskor, som styrs av istillgång och mycket små risker för störning och slitage, arbetar man med stora geografiska områden och få detaljer.
• För blomstervandringar på försommaren i känsliga orkidékärr krävs däremot många detaljer inom ett litet geografiskt område.
• Handlar det om konferenspaket och/eller ekoturism på egen hand, måste resmålsanalysen behandla både ett ganska stort geografiskt område och en stor andel av traktens natur- och kulturvärden.
• För en definierad ridtur längs en väletablerad rutt koncentreras däremot arbetet till färdvägens närmaste omgivningar.
• För upplevelser i samverkan med andra aktörer på annan ort säkerställer företaget att samverkanspartner har god kännedom över det område som de verkar i.

TIPS: En resmålsanalys kan lätt svälla och bli hur stor som helst, här gäller det att vara lite pragmatisk och anpassa resmålsanalysen till verkligheten och rådande förhållanden. Behöver du hjälp med avgränsningen, kontakta Naturturismföretagens rådgivare eller bolla med andra företag i ansökningsprocessen.

 

Tips och förklaringar
Mallen Resmålsanalys hjälper er att ringa in de viktigaste frågorna, skapa struktur på arbetet och kommande sidor innehåller tips och förklaringar för mallens olika delar:

1. Beskriv den egna verksamheten
2. Redovisning av transfer till och transporter inom området
3. Redovisning av företagets turism
4. Berörda markägare
5. Redovisning av renskötsel, skogsbruk, fiske eller jordbruk i området
6. Lista områdets naturvärden
7. Lista områdets Kulturvärden
8. Beskriv övrigt nyttjande av området
9. Externa störningar och slitage i området
10. Bedöm och lista möjliga störningar och slitage från den egna verksamheten
11. Beskriv det egna lokala nätverket
12. Bifoga karta

Parallellt med mallen Resmålsanalys arbetar du även med kartunderlag, använd gärna Google My maps (kräver att du har ett Google konto, men är gratis) för att skapa en bra övergripande bild av verksamheten. Läs mer om hur du skapar en karta i Google My maps senare i det här kapitlet.

1. Beskriv den egna verksamheten
Inled med en övergripande beskrivning om hur det aktuella området används i företagets hela turism verksamhet. Typ av turism. Boende, guidade turer, fiske mm. Säsonger.

Exempel:
Företaget Inga Skavsår AB erbjuder guidade naturupplevelser paketerade med kost och logi. Företaget utgår från Inga Skavsår lodge & jurtas beläget på Uddarnas udde. Anläggningen består av huvudbyggnad (lodgen) och fem jurtor med hög boendestandard samt vedeldad bastuanläggning. Under sommarsäsongen erbjuds guidade vandrings- och paddlingspaket, under hösten anordnas svampexkursioner och matlagningskurser. Under vinterhalvåret paketeras boende med snöskovandringar, turskidåkning och om isläget tillåter långfärdsskridskor.

2. Redovisning av transfer till och transporter inom området Fortsätt sedan med att med hjälp av resmålsanalysens tabell beskriva de vanligaste transport- och transferrutterna inom området. Ange transportsätt (skoter, bil, båt etc.), ändamål (transfer, mattransport, etc.) och hur mycket bränsle som förbrukas. Skriv även in bränsletyp. Exempel:
Transportsätt Ändamål Ungefärlig bränsleförbruknin/år Typ av bränsle
Bil Transport av kajaker till iläggningsplats 100 l Diesel (50% HVO)
Båt Transport av utrustning och mat 60 l Bensin (mk1)
TIPS: Om ni har bil, skoter, motorbåt eller annat transportfordon som ni använder kontinuerligt i verksamheten så beräknar ni översiktligt bränsleförbrukningen. Om bränsleförbrukningen är försumbar så behövs inte detta. Att föra körjournal eller loggbok för fordonen i verksamheten är ett bra beräkningsunderlag.
3. Redovisning av företagets turism Här redovisas de viktigaste och mest använda platserna för olika aktiviteter som boende, fika, guidning, viltskådning, matlagning, utbildningsstationer, iläggning av kajaker och så vidare. På kartan anges dessa platser med ett aktivitetsnummer (A), vilka kortfattat beskrivs i tabellen tillsammans med ett ungefärligt antal besökare per år. Om ni har turverksamhet kan ni rita på kartan hur turerna går. Skriv vad A 1 osv. är i denna text och den påverkan som era turer har på natur och kultur, och hänsynstaganden ni gör. Till exempel att ni byter ridrutter för att skona marken. Skriv in på kartan er verksamhet med A 1 osv. Exempel:
Karta Typ av turism:  Besökare/år 
A1 Viltskogens Lodge 250 st övernattningar
A2 Vandring storasjön runt, alternativ rutt förbi Innerviken fågelskyddsområde mellan 15/4 – 1/6 120 vandrare
TIPS: Fokusera på de mest använda platserna och/eller där det finns högre risk för slitage och störning
4. Berörda markägare och samebyar När en bra relation mellan markägare och turistföretag byggts upp ökar möjligheten för samverkan kring till exempel transporter, lokaler, arbetskraft, byggnation av vindskydd och kojor samt draghjälp för ökat antal kunder till bondens gårdsbutik. Naturturismföretagen i sin tur gynnar ofta både bygden och kommunen genom bättre underlag för infrastruktur, bidrag till underlag för skola och sjukvård, sätter bygden på kartan och leder till mer ordning och reda i naturen Lista alla de markägare, fiskerättsägare och/ eller samebyar som berörs av företagets verksamhet i form av övernattningsställen, välbesökta rast- och matplatser och rutter som används mycket alternativt med stort slitage, som exempelvis ridning. Skriv sedan in markägarens/förvaltarens namn, ev. fastighetsbeteckning och kryssa i om skriftligt avtal, muntlig överenskommelse eller annan kontakt finns.
Markförvaltare Kontaktperson Avtal Överens
28: 31 Bästbyn, Johan Johansson Johan Johansson 070-656565 A
Korsträskets Samfällighet Ö
TIPS: Tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Jordägareförbund och Visit Dalarna har Naturturismföretagen tagit fram Turism på annans mark, en rådgivande handledning som ska hjälpa markägare och turistföretagare till överenskommelser som bägge parter tjänar på. I handledningen finns även sex olika avtalsmallar för att använda sig av. I vissa fall kan det röra sig om ett stort antal enskilda markägare. Då bör ni redovisa i bilaga hur ni motiverar att ni använder deras mark om ni inte har avtal med alla.
Här finns handledningen Turism på annans mark

5. Redovisning av renskötsel, skogsbruk, fiske eller jordbruk i området
Beskriv vilka andra typer av näringar som bedrivs inom området – om det är relevant. Beskriv hur ni hanterar hänsyn och kommer överens med dessa näringsidkare. Exempel:

KartaTyp av verksamhet  Hänsyn
R1Jordbruk, Lars gårdKontakt med Lars för att säkerställa att våra turer inte stressar eller stör hans boskap när
vi passerar hagarna med gäster. Jobbar med Lars för att involvera gårdsbesök i framtida paket.
R2  

TIPS: En näring som är speciell i den norra halvan i landet är rennäringen – på vilka samebyars marker jobbar ni? På sametingets hemsida finns ett kartverktyg som visar rennäringens markanvändning i Sverige.

6. Lista områdets naturvärden
Markera med N-nummer på kartunderlaget de naturvärden som används eller berörs under företagets alla upplevelser. Redovisa sedan dessa i resmålsanalysens lista. Den här listan kan i stort sett göras hur lång som helst, och därför begränsas redovisningen till det väsentligaste. Fokusera på de naturvärden som används aktivt i olika produkter, där risken för störning och slitage är större och på de sevärdheter som kan tänkas användas i framtida produkter. Ge varje naturvärde ett nummer (N01…), beskriv det kort (gammal ek, urskogsparti, slåtteräng, våtmark, häckande fiskgjuse, tärnkoloni, rävgryt, backsippor, nattviol etc.) ange eventuell skyddsklass (naturreservat, nyckelbiotop, fridlyst etc.) och källan (egen, Natura 2000, skötselplan etc.) Exempel:

KartaNaturvärdeSkyddsklass
N1StenåkernNatura 2000, Länsstyrelsen
N2StrandskogNyckelbiotop, Skogsstyrelsen
N3Fiskljuse, häckningFridlyst, prioriterad art,

Tips: Det mesta av detta finns i huvudet på många naturturismföretagare. Däremot är det mer sällsynt att informationen finns sammanställd på papper. Få företag använder också fullt ut alla de många utmärkta källor som finns för att komplettera de egna kunskaperna med. Utnyttja allt det material som redan sammanställts av kommunekologer, vid kartläggningen av nyckelbiotoper, under äng- och hagmarksinventeringen och i andra regionala och nationella satsningar. Vi föreslår att ni börjar söka information bland följande källor;

• Naturvårdsverket, på sidan Skyddad natur finns ett kartverktyg där man enkelt kan söka bland skyddande områden.
• Skogsstyrelsens karttjänst Skogens pärlor, där det bland annat finns information om olika nyckelbiotoper, artobservationer m.m.
• I Artdatabanken från SLU finns information om rödlistade arter och naturvårdslistor m.m.
• Länsstyrelsen som bland annat kan lämna ut skötselplaner för länets naturreservat och inventeringsmaterial från exempelvis ängs- och hagmarker.
• Kommunens naturvårdsprogram
• Resmålets Markägare med god lokalkännedom, traktens naturskyddsförening eller andra med god kunskap om området.

7. Lista områdets kulturvärden Markera med K-nummer på kartunderlaget de kulturvärden som används eller berörs under företagets alla upplevelser. Redovisa sedan dessa i resmålsanalysens lista. Ge varje kulturvärde ett K-nummer (K01…), beskriv det kort (stenåldersröse, hålväg, kolbotten, kvarndamm, stengärdsgård etc.) ange eventuell skyddsklass (fornminne, K-märkt byggnad etc.) och källan (egen, fornminnesarkiv, länsantikvarie etc.)
Karta Kulturvärde Skyddsklass
K1 Hjässaborgen Fornminne, länsmuseet
K2 Bryggeriet K-märkt, Länsstyrelsen
Tips: Det mesta av detta finns i huvudet på många naturturismföretagare. Däremot är det mer sällsynt att informationen finns sammanställd på papper. Få företag använder också fullt ut alla de många utmärkta källor som finns för att komplettera de egna kunskaperna med. Utnyttja allt det material som redan sammanställts av kommunekologer, vid kartläggningen av nyckelbiotoper, under äng- och hagmarksinventeringen och i andra regionala och nationella satsningar. Vi föreslår att ni börjar söka information bland följande källor; • Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vatten. Dessutom finns information om arkeologiska uppdrag. • Matkult.se är en bra kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige • Den lokala Hembygdsföreningen. • Lokala kunskaps- och kulturbärare som ofta finns bland bygdens äldre.
8. Beskriv övrigt nyttjande av området

Här beskrivs de andra verksamheter som ni tycker är relevant för er och besöksnäringen inom det geografiska område som resmålsanalysen omfattar. Begränsa beskrivningen till;
• rörliga friluftslivet
• de aktiviteter och/eller samarbetspartners vilka kan bli delar i framtida upplevelser.
• leder, fiskeplatser, fågeltorn etcetera.

KartaTyp av nyttjandeAv vem
Ö1Fågeltornet i skogsvikenBirdlife, NOF
Ö2Vindskydd BäckstigenFriluftsfrämjandet
 

9. Externa störningar och slitage i området
Här bedöms och listas de externa störningar och problem som är relevant för er och besöksnäringen inom det geografiska område som resmålsanalysen omfattar. Det kan handla om vindkraftsetableringar, avverkningar, utsläpp och annan exploatering av området. Lista vilken typ av störning eller problem det handlar om och vilka åtgärder som görs för att avhjälpa störningen.

Exempel:

KartaStörningÅtgärd
S1Averkning Backmyren planerad vintern 2021Haft dialog med markägare och skogsbolaget om tidpunkter
och eventuella krockar med våra gäster. Ny rutt för snöskoturen är upplagd.
S2  

 

10. Bedöm och lista möjliga störningar och slitage från den egna verksamheten

Gör en bedömning av hur den egna verksamheten kan förorsaka störning eller slitage inom det aktuella området. Det kan handla om negativ påverkan på känsliga natur- eller kulturvärden, men också om risken för att andra aktörer (markägare, renskötare, andra turismentreprenörer och/eller det rörliga friluftslivet) blir störda av er verksamhet. Använd tidigare angivna nummer 3. Redovisning av företagets turism (A1 osv.) för att koppla till företagets aktiviteter och ange den geografiska placeringen. Beskriv med några få nyckelord problemet (exempelvis ridskador på väg, störd örnhäckning, markslitage och konflikt med bärplockare) och kortfattat vilken åtgärd (exempelvis bidrag till vägförening, alternativ rutt, annan övernattningsplats och inköp från bärplockarna) som görs redan idag eller bör genomföras inom den närmaste framtiden.

Exempel:

KartaProblem/störning/slitageÅtgärdFramtida åtgärder
A1Risk för kollision med det rörliga friluftslivet
och utbildningar från tex universitet.
Vi underhåller och
städar platsen.
Sätta upp skylt där
kommande turer annonseras.

11. Beskriv det egna lokala nätverket
Ert kontaktnät till berörda aktörer säger hur väl förankrade ni är och vilken kunskap ni har tillgång till genom ert nätverk. Ni väljer lokalt nätverk utifrån de aktörer som är viktiga för er verksamhet. Här beskrivs företagets lokala nätverk av olika resurs- och nyckelpersoner som fungerar som bollplank, rådgivare och källor i arbetet med att vårda och värna områdets natur- och kulturvärden. I nära samarbete med dessa människor utvecklas företagets kunskaper och kompetens om resmålet, samtidigt som många problem, misstag och möjliga konflikter kan förebyggas. Glöm inte bort att det bland dessa också kan finnas framtida guider och resurspersoner.

Tips: Resurs- och nyckelpersoner i det lokala nätverket handlar om personer som ni har kontakt med i exempelvis;
• Kommunen
• Länsstyrelsen
• Samebyn
• Naturskyddsföreningen
• Jaktlag
• Andra turismföretag
• Lokala guider m.m.

12. Bifoga karta

I resmålsanalysen anger du karthänvisning i punkterna 3; 5; 6; 7; 8; 9; 10. Dessa hänvisningar ska redovisas på ett kartunderlag och bifogas. Vi rekommenderar att ni använder er av Google My maps. Önskar ni använda annat format så kontakta gärna Naturturismföretagen innan.

Så skapa du en karta i Google MyMaps
I Filmen visar vi hur du kan göra en karta till din Resmålsanalys. Hur du väljer att arbeta med lager och hur mycket information du för in under varje karthänvisning bestämmer du själv, så länge kartan går att koppla till Resmålsanalysen.  

 


Exempel på karta gjort i MyMaps

Tänk på att:

  • Google My maps är gratis men kräver att du har ett google konto.
  • Kom ihåg att göra kartan delbar innan ansökan skickas in.
  • Att bygga kartor i My Maps kan ha många bra fördelar förutom att visa karthänvisningar.

Fortsatt arbete med Resmålsanalysen
I resmålsanalysen finns nu all relevant information om det område företaget bedriver verksamhet. Låt gärna resmålsanalysen bli ett levande dokument och uppdatera den med jämna mellanrum och tänk på att använda den till att exempelvis:
• Förbättra redan existerande upplevelser genom att försäkra er om att områdets natur- och kulturvärden verkligen nyttjas optimalt i olika reseprodukter.
• Säsonganpassa turer och aktiviteter efter traktens djurliv och minimera olika störningar.
• Utveckla nya och attraktivare upplevelser utifrån resmålsanalysen.
• Internutbilda personal.
• Underlätta kommunikationen med olika myndigheter och andra av destinationens aktörer.
• Upptäcka hot som överutnyttjande av vissa platser och störningar av djurlivet.